Vanliga frågor

Frågor om val.digital

En undersökning är inte listad, varför inte?

Om vi har missat en undersökning kan du gärna skicka en länk till den till: contact@val.digital.

Om du är mer tekniskt lagd kan du också bidra direkt på GitHub.

Varför visar framsidan inte undersökning X?

Framsidan visar de undersökningar som är genomförda innevarande månad. Det kan hända att en undersökning publicerad av ett institut genomfördes upp till en månad tidigare (detta är nästan alltid fallet för Skop och SCB). Då räknas undersökningen in i den tidigare månaden även om den publicerades mycket senare.

Varför är Feministiskt Initativ inte längre med i sammanställningen?

Efter det dåliga valresultatet för Feministiskt Initativ i 2018 har alla institut slutat att redovisa egna siffror för det partiet. Det är därför borttaget från sammanställningen till dess att instituten återgår till att undersöka deras partistöd.

Om du är intresserad av att se den historiska opinionen för FI. Sänd gärna ett mail så kommer det att prioriteras framöver.

Varför är Piratpartiet / Medborgerlig Samling / Alternativ för Sverige inte med i sammanställningen?

Enbart de partier som ingår i mer än 3 undersökningar var månad presenteras i statistiken.

När publiceras nästa undersökning?

Typiskt publicerar Demoskop och Inizio sina undersökningar i starten av månaden (före den 10:e). De andra instituten publicerar från den 10:e till den 25:e. Innan val publiceras undersökningar mycket oftare. Flera institut publicerar en ny undersökning i veckan.

SCB publicerar sina undersökningar i starten av juni och december.

Vilket datum räknas en undersökning i analysen?

Opinionsundersökningarna räknas efter mitten av den mätperiod som undersökningen utfördes. Exempelvis om mätningen går från 25:e februari till 10:e mars, räknas undersökningen som 1:a mars och under mars månad sammanställningen.

Ett undantag görs om mitten av mätningen infaller på sista dagen av den tidigare månaden, då räknas undersökningen som en månad senare. Om ingen mätperiod är angiven, används publiceringsdatumet för undersökningen.

Hur räknas månadssnittet för sammanställningarna?

Medelvärdet för varje månad räknas som ett rakt snitt av alla undersökningar är utförda under månaden. Det betyder att snittet inte viktas enligt hur många intervjuer som respektive undersökning baseras på. Ingen skillnad görs mellan instituten. Inga historiska värden viktas heller in i snittet. Målet här är att inte lägga någon tolkning mellan olika institut eller olika metoder, utan istället fokusera på att sammanvägningen ger den mest rättvisa bilden.

Var kommer källdata ifrån?

Data kommer från respektive opinionsinstitut och sammanställs löpande när nya undersökningar kommer ut. Se fliken för mätinstitut för respektive källa och vidare information om varje undersökning.

Har du synpunkter eller förslag på en förändring?

Skicka gärna ett mail till contact@val.digital med ditt feedback eller förslag.

Frågor om opinionsmätningar

Kan man lita på opinionsmätningarna?

Det korta svaret är: Nja.

Opinionsundersökningar kan sägas visa trender över tid, speciellt när många undersökningar och datapunkter vägs samman. Den summering som presenteras på denna sida är över tid mer exakt än något av de enskilda instituten.

Det syns ofta stora differenser mellan det faktiska valresultatet och individuella undersökningar i närheten av valdagen.

Följande faktorer påverkar till stor del osäkerhetsnivån i opinionsmätningar:

Bristande slumpmässighet/representativt urval — Instituten strävar efter att få ett så bra snitt av den svenska befolkningen som möjligt. Detta hindras av att det exempelvis inte är möjligt att nå personer som inte använder internet med webbundersökningar, eller mycket svårt att nå väljare som inte pratar svenska över telefon.
Låg svarsfrekvens — Detta innebär att personer som har blivit utvalda att delta i en undersökning väljer att inte delta eller svara. Telefonintervjuer påverkas mer av eftersom de är mer påträngande och folk oftare väljer att inte delta. Problemet med låg svarsfrekvens är att det kan finnas en koppling mellan de grupper som väljer att inte svara och deras partisympatier.
Biaserade svar — Ofta får kontroversiella partier lägre andelar i undersökningarna jämfört med valresultaten. Det kan bero på en viss "skämseffekt" eftersom personer helt enkelt skäms för, eller undviker att uppge, sina faktiska sympatier.

För att kompensera för dessa felkällor använder instituten olika viktningsmetoder för att i efterhand skapa ett representativt urval. I viktningen vägs ibland även in hur personen röstade i föregående val, vilket i sin tur tonar ner de opinionsförändringar som skett.

Hur träffsäkra har instituten varit i tidigare val?

Det finns en översikt över detta längst ned på sidan som listar alla instituten.

Hur går mätningarna till och vad är skillnaden mellan de olika mätinstituten?

I huvudsak används två olika typer av mätningar i Sverige:

Telefonintervjuer — Metoden bygger på att ett representativt urval av befolkningen rings upp via telefon och ombeds svara på frågor. Denna metod används av bland annat: Ipsos, Demoskop, Sifo och Novus. Metoden baserar sig på ett representativt urval av befolkning. Men å andra sidan är svarsfrekvensen ofta relativt låg.
Webbpaneler — Metoden bygger på att personer svarar via webbundersökningar och används av bland annat: YouGov och Aftonbladet. Hur personer rekryteras till undersökningarna varierar mellan instituten, men en risk för icke-representativt urval finns då personer som inte har tillgång till urvalsmetoden exkluderas.

De senaste åren har också en blandning av metoderna ovan tagits i bruk av bland annat Inizio. Där delar av urvalet görs över telefon och andra delar online.

Varför skiljer mätningar (från olika institut) som publiceras samma månad?

En viktig faktor är att tidpunkten för publikation och genomförande varierar mellan instituten. Instituten publicerar vanligtvis en undersökning per månad, men genomförandeperioden sträcker sig ofta 1-2 veckor innan publiceringsdatum.

Frågorna som ställs till intervjuobjekten kan också variera mellan instituten. De flesta ställer frågan "Vilket parti skulle du rösta på om det var val i dag?", även om den exakta formuleringen kan variera.

Det är också ofta stor skillnad mellan de institut som använder telefonundersökningar respektive webbpaneler.

Läs mer här ovan om de olika metoder som instituten använder, samt huruvida man kan lita på opinionsmätningar generellt.

Innebär fler deltagare att den undersökningen ger ett mer exakt resultat?

Hur exakt en undersökning är inte linjärt relaterat till undersökningens storlek. De flesta undersökningar har ca. 1 000 respondenter, vilket ger ett fel på ±3 %. För att minska detta felet till ±2 % krävs det 4 000 respondenter. Och för att komma ned till ett fel på bara ±1 % krävs det över 10 000 svar. Således är det liten skillnad mellan en undersökning med 1 000 svar och en med 2 000. De undersökningar som har under 1 000 respondenter visar ofta stora variationer i stöd till de mindre partierna pga. låg statistisk säkerhet.

För den mer intresserade av de statistiska detaljerna rekommenderas wikipedia.

Kan man lita mer på det mätinstitut som tidigare legat närmast valresultatet?

Tittar man historiskt finns det vissa mätinstitut som till synes bättre än de andra förutspått den faktiskt valutgången. Viktigt att tänka på är dock att det sällan är samma institut som träffar alla partier rätt för varje val. Instituten kan även löpande uppdatera sina viktningsmodeller och metoder för att öka säkerheten i resultaten.

Var kan jag hitta mer information om opinionsmätningar?

Du kan läsa mer om hur opionionsundersökningar genomförs här:

Finns det andra sidor som sammanställer opinionen?

Det finns flera andra sidor som presenterar opinionsdata, kanske är det någon av dem som passar dig bättre:

Wikipedia sammanställer alla undersökningar på regelbunden basis.
pollofpolls.se gör en viktad matematisk sammanställning av opinionen.
status.st fokuserar på SDs utveckling i väljaropinionen.
Novus poll of polls gör en liknande sammanställning som denna, men exkluderar fleratalet institut pga. mätmetod.