Vanliga frågor

Frågor om val.digital

En undersökning är inte listad, varför inte?

Om vi har missat en undersökning kan du gärna skicka en länk till den till: contact@val.digital.

Om du är mer tekniskt lagd kan du også bidra direkt på GitHub.

Vilket datum räknas för undersökningarna?

Opinions­under­sökningarna räknas in i från mitten av den mätperiod som anges. Exempelvis om mätningen går från 25:e februari till 10:e mars, räknas undersökningen in i mars i sammanställningen. Om ingen mätperiod är angiven, används publiceringsdatumet för undersökningen.

Hur räknas månadssnittet för samman­ställningarna?

Medelvärdet för varje månad räknas som ett rakt snitt av alla under­sökningar som hittills publicerats under månaden. Det betyder att snittet inte viktas enligt hur många intervjuer som respektive under­sökning baseras på. Ingen skillnad görs mellan instituten. Inga historiska värden viktas heller in i snittet. Målet här är att inte lägga någon tolkning mellan olika institut eller olika metoder, utan istället fokusera på att sammanvägningen ger den mest rättvisa bilden.

Var kommer källdata ifrån?

Data kommer från respektive opinionsinstitut och sammanställs löpande när nya under­sökningar kommer ut. Se fliken för mät­institut för respektive källa och vidare information om varje under­sökning.

Har du synpunkter eller förslag på en förändring?

Välkommen att kontakta oss på contact@val.digital.

Frågor om opinions­mätningar

Kan man lita på opinions­mätningarna?

Det korta svaret är: Nja.

Opinions­undersökningar kan sägas visa trender över tid, speciellt när många under­sökningar och data­punkter vägs samman. Den summering som presenteras på denna sida är över tid mer exakt än något av de enskilda instituten.

Det syns ofta stora differenser mellan det faktiska valresultatet och individuella under­sökningar i närheten av val­dagen.

Följande faktorer påverkar till stor del osäkerhets­nivån i opinions­mätningar:

  1. Bristande slumpmässighet/representativt urval — Instituten strävar efter att få ett så bra snitt av den svenska befolkningen som möjligt. Detta hindras av att det exempelvis inte är möjligt att nå personer som inte använder internet med webbundersökningar, eller mycket svårt att nå väljare som inte pratar svenska över telefon.
  2. Låg svarsfrekvens — Detta innebär att personer som har blivit utvalda att delta i en under­sökning väljer att inte delta eller svara. Telefon­intervjuer påverkas mer av eftersom de är mer påträngande och folk oftare väljer att inte delta. Problemet med låg svars­frekvens är att det kan finnas en koppling mellan de grupper som väljer att inte svara och deras parti­sympatier.
  3. Biaserade svar — Ofta får kontroversiella partier lägre andelar i under­sökningarna jämfört med val­resultaten. Det kan bero på en viss "skämseffekt" eftersom personer helt enkelt skäms för, eller undviker att uppge, sina faktiska sympatier.

För att kom­pensera för dessa felkällor använder instituten olika viktnings­metoder för att i efterhand skapa ett representativt urval. I vikt­ningen vägs ibland även in hur personen röstade i föregående val, vilket i sin tur tonar ner de opinions­förändringar som skett.

Hur går mätningarna till och vad är skillnaden mellan de olika mät­instituten?

I huvudsak används två olika typer av mätningar i Sverige:

  1. Telefonintervjuer — Metoden bygger på att ett representativt urval av befolkningen rings upp via telefon och ombeds svara på frågor. Denna metod används av bland annat: Ipsos, Demoskop, Sifo och Novus. Metoden baserar sig på ett representativt urval av befolkning. Men å andra sidan är svarsfrekvensen ofta relativt låg.
  2. Webbpaneler — Metoden bygger på att personer svarar via webb­undersökningar och används av bland annat: YouGov och Afton­bladet. Hur personer rekryteras till undersökningarna varierar mellan instituten, men en risk för icke-representativt urval finns då personer som inte har tillgång till urvalsmetoden exkluderas.

Varför skiljer mätningar (från olika institut) som publiceras samma månad?

En viktig faktor är att tidpunkten för publikation och genom­förande varierar mellan instituten. Instituten publicerar vanligtvis en undersökning per månad, men genom­förande­perioden sträcker sig ofta 1-2 veckor innan publicerings­datum.

Frågorna som ställs till intervju­objekten kan också variera mellan instituten. De flesta ställer frågan "Vilket parti skulle du rösta på om det var val i dag?", även om den exakta formuleringen kan variera.

Läs mer här ovan om de olika metoder som instituten använder, samt huruvida man kan lita på opinions­mätningar generellt.

Innebär fler deltagare att den under­sökningen ger ett mer exakt resultat?

Hur exakt en undersökning är inte linjärt relatert till under­sökningens storlek. De flesta undersökningar har ca. 1 000 respondenter, vilket ger ett fel på ±3 %. För att minska detta felet till ±2 % krävs det 4 000 respondenter. Och för att komma ned till ett fel på bara ±1 % krävs det över 10 000 svar. Således är det liten skillnad mellan en undersökning med 1 000 svar och en med 2 000.

För den mer intresserade av de statistiska detaljerna rekommenderas wikipedia.

Kan man lita mer på det mätinstitut som tidigare legat närmast val­resultatet?

Tittar man historiskt finns det vissa mätinstitut som till synes bättre än de andra förutspått den faktiskt valutgången. Viktigt att tänka på är dock att det sällan är samma institut som träffar alla partier rätt för varje val. Instituten kan även löpande uppdatera sina viktnings­modeller och metoder för att öka säkerheten i resultaten.

Var kan jag hitta mer information om opinions­mätningar?

Du kan läsa mer om hur opionionsundersökningar genomförs här:

Finns det andra sidor som sammanställer opinionen?

Det finns flera andra sidor som presenterar opinionsdata, kanske är det någon av dem som passar dig bättre:

  • Wikipedia sammanställer alla undersökningar på regelbunden basis.
  • pollofpolls.se gör en viktad matematisk sammanställning av opinionen.
  • status.st fokuserar på SDs utveckling i väljaropinionen.
  • Novus poll of polls gör en liknande sammanställning som denna, men exkluderar fleratalet institut pga. mätmetod.